Jag heter Carina Lagerstedt Nilsson och det är jag som är initiativtagare till RekoKollen.
Plötsligt kände jag en dag att mitt mått var rågat – jag var så trött på att konstant behöva leta efter produkter som inte innehöll onödiga kemikalier.
Det handlade förstås inte enbart om konventionella produkter utan även om produkter från ekohyllan – jag läste på alla etiketter.
Plötsligt kände jag en dag att mitt mått var rågat – jag var så trött på att konstant behöva leta efter produkter som inte innehöll onödiga kemikalier.
Det handlade förstås inte enbart om konventionella produkter utan även om produkter från ekohyllan – jag läste på alla etiketter.
Och ju mer jag läste, ju mer lärde jag mig förstås om kemikalier. Det är bra att vara medveten, tänkte jag, men varför ska det vara så svårt att hitta produkter med ett mer äkta innehåll?
Jag blev mamma och fick ett superintresse
Från att jag blev mamma till att jag nu driver Sveriges enda guide för produkter med ett mer äkta innehåll har det gått 25 år. Jag har bloggat i omgångar under många år och varvat det med egen ekobutik, egen kemikalietjänst, varit konsult och hjälpt företag att hitta produkter med ett mer genuint produktinnehåll samt drivit Svenska Nätverket för Introverta. Dessutom har jag under resans gång hunnit få en TIA (blodpropp i hjärnan) och på grund av det fått omvärdera en hel del i livet.
Men egentligen är jag utbildad nätverkstekniker och så mamma förstås. När mina barn kom till världen var deras väl och ve viktigt och i och med detta växte mitt intresse för innehållet i hudvårdsprodukter. Redan 2005 började min resa mot mer kunskap och jag började granska innehållet i hudvårdsprodukter.
Som nybliven mamma ville jag göra allt rätt förstås och för mig var ju Apoteket the one and only place att botanisera på när barnen var små. Efter ett tag kom jag underfund med att innehållet i produkterna som såldes där inte kändes så lockande trots allt. Därifrån letade jag mig in på The Body Shops hyllor och där höll jag till, tills den dag då jag förstod att produkterna innehöll kemikalier som inte kändes särskilt lockande. Då tog jag klivet in i de mer nischade små ekobutikerna – mitt favorittillhåll, åtminstone tills jag fick en ännu större förståelse för vad ekoprodukter egentligen innehöll.
Jag har pilat runt mellan ett otal ekohyllor och sett branschen växa från de lite mer nischade småbutikerna till dagligvaruhandelns dignande hyllor med diverse gröna slogans. Så småningom, efter en inte alltför spikrak resa mellan hyllmetrar av ”eko”produkter, den ena med mer tilltalande och naturligt bländande logotyp än den andra trillade polletten ner och känslan av att jag nu visste vad jag egentligen sökt blev påtaglig.
Så i min strävan efter färre kemikalier stod det klart för mig att jag var tvungen att själv bli företagare och det var där och då jag öppnade min ekobutik som jag drev under några år. Det är inte enkelt att driva en ekobutik idag trots att intresset har ökat för sådana produkter, men då 2006 var det mycket svårare.
2007 läste jag Mats-Eric Nilssons bok Den hemlige kocken och bam! Det var som att han berättade allt jag redan visste och boken gjorde det på något vis okej att prata om livsmedelsindustrins baksida. Då hade jag bloggat ett tag och hade själv haft tankar på en bok. Så nu fick jag blodad tand och skrev en egen bok om innehållet i ekoprodukter, tyvärr blev den refuserad och istället tilltog mitt bloggande. Jag var en arg mamma, men också en konsument som kände mig lite lurad på konfekten när jag skulle köpa mina ekoprodukter och det märktes tydligt i mitt bloggskrivande. Milt uttryckt kan man säga att det var många som blev förbaskade på det jag skrev.
Men egentligen är jag utbildad nätverkstekniker och så mamma förstås. När mina barn kom till världen var deras väl och ve viktigt och i och med detta växte mitt intresse för innehållet i hudvårdsprodukter. Redan 2005 började min resa mot mer kunskap och jag började granska innehållet i hudvårdsprodukter.
Som nybliven mamma ville jag göra allt rätt förstås och för mig var ju Apoteket the one and only place att botanisera på när barnen var små. Efter ett tag kom jag underfund med att innehållet i produkterna som såldes där inte kändes så lockande trots allt. Därifrån letade jag mig in på The Body Shops hyllor och där höll jag till, tills den dag då jag förstod att produkterna innehöll kemikalier som inte kändes särskilt lockande. Då tog jag klivet in i de mer nischade små ekobutikerna – mitt favorittillhåll, åtminstone tills jag fick en ännu större förståelse för vad ekoprodukter egentligen innehöll.
Jag har pilat runt mellan ett otal ekohyllor och sett branschen växa från de lite mer nischade småbutikerna till dagligvaruhandelns dignande hyllor med diverse gröna slogans. Så småningom, efter en inte alltför spikrak resa mellan hyllmetrar av ”eko”produkter, den ena med mer tilltalande och naturligt bländande logotyp än den andra trillade polletten ner och känslan av att jag nu visste vad jag egentligen sökt blev påtaglig.
Så i min strävan efter färre kemikalier stod det klart för mig att jag var tvungen att själv bli företagare och det var där och då jag öppnade min ekobutik som jag drev under några år. Det är inte enkelt att driva en ekobutik idag trots att intresset har ökat för sådana produkter, men då 2006 var det mycket svårare.
2007 läste jag Mats-Eric Nilssons bok Den hemlige kocken och bam! Det var som att han berättade allt jag redan visste och boken gjorde det på något vis okej att prata om livsmedelsindustrins baksida. Då hade jag bloggat ett tag och hade själv haft tankar på en bok. Så nu fick jag blodad tand och skrev en egen bok om innehållet i ekoprodukter, tyvärr blev den refuserad och istället tilltog mitt bloggande. Jag var en arg mamma, men också en konsument som kände mig lite lurad på konfekten när jag skulle köpa mina ekoprodukter och det märktes tydligt i mitt bloggskrivande. Milt uttryckt kan man säga att det var många som blev förbaskade på det jag skrev.
En idé tog form
Jag kan bli väldigt uppslukad av sådant som jag tycker är intressant och att granska en innehållsförteckning faller så väl inom min intressesfär. Så den där femtielfte gången jag stod i butiken och kikade på innehållsförteckningen så önskade jag att det hade funnits en tjänst som hjälpte mig att på ett enkelt vis att hitta produkter som var så äkta och genuina som möjligt. Tänk om det hade funnits någon guide som visade vägen till produkter utan massproducerade industridesignade kemikalier, gick jag och tänkte.
Jag tyckte, och kanske ännu mer nu än innan, att tiden det tog för mig att läsa igenom varenda INCI-förteckning skulle jag kunna lägga på annat. Och så småningom blev jag ju ganska trött på det här och en idé började gro och ta form, tänk om det hade funnits en app för konsumenter som precis som jag tyckte att det var lika jobbigt och tidskrävande. Så efter ett tag när min idé hade vuxit klart blev det dags att ta tag i saken och som ett fritidsprojekt tog RekoKollen så småningom form.
Jag tyckte, och kanske ännu mer nu än innan, att tiden det tog för mig att läsa igenom varenda INCI-förteckning skulle jag kunna lägga på annat. Och så småningom blev jag ju ganska trött på det här och en idé började gro och ta form, tänk om det hade funnits en app för konsumenter som precis som jag tyckte att det var lika jobbigt och tidskrävande. Så efter ett tag när min idé hade vuxit klart blev det dags att ta tag i saken och som ett fritidsprojekt tog RekoKollen så småningom form.
Vill du slippa förtjockningsmedel, emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel och annat fabriksdesignat?
Nyfiken konsument?
Är du också en nyfiken konsument? Då ska du läsa guiderna som finns på RekoKollens sida. Här hittar du till exempel information om vad ekologiska och naturliga produkter innehåller och vad företag får lov att påstå i reklamsammanhang samt information om hur du ska tänka när du ser att någon påstår att ”Produkterna är kemikaliefria”. Och mycket mer.
Vill ni lista era produkter i appen?
Det är helt gratis!
Välkommen att höra av er på info@rekokollen.se eller via kontaktformuläret