
Så naturligt som möjligt
För en enklare förståelse skulle man kunna jämföra KRAV-märkningen med Äkta Vara-märkningen för livsmedel. Det är stor skillnad på hur många tillsatser som tillåts i dessa produktmärkningar. Jämför sedan hur många kemikalier som tillåts av t ex Ecocert, Natrue och Soil Association jämfört med de som ingår i kriterierna för RekoKollen. Det är verkligen stor skillnad!
gränssättning för kemikalier
Oavsett om den där industritillverkade molekylen liknar molekylen i citroner eller björksav så är den ändå inte på riktigt naturlig.
Vad är egentligen naturligt?
Men vad är egentligen naturligt? Det varierar från person till person och begreppet ’naturligt’ har olika betydelser beroende på var vi konsumenter sätter gränserna för hur pass raffinerade och ”designade” kemikalier vi vill ha.
Men var ska jag som okunnig konsument sätta gränsen om jag inte känner till hur en viss kemikalie tillverkas? Det är sannerligen inte enkelt för vad är egentligen en onödig ’tillsats’ i produkter som marknadsförs som ekologiska och naturliga?
hur tolkas ”naturligt”?
Barnängen skriver i det finstilta på sin produkt Barnängen Barn Ekologisk Salva att ”99 % av ingredienserna är av naturligt ursprung och 22 % av ingredienserna kommer från ekologiskt jordbruk.” Vänder man på produkten och läser innehållsförteckningen så hittar man två helt naturliga ingredienser – solrosolja och karnaubavax. Resterande innehåll utgörs av andra kemikalier såsom emulgeringsmedel, mjukgörare och konserveringsmedel.
Marknadsföring
Handla genuina produkter här
Annons
Fermentering
Vid fermentering inom industrin används industriproducerade enzymer och bakterier som bryter ner / omvandlar ett utgångsmaterial så att det bildas olika ämnen – biprodukter. Dessa biprodukter kan inte ätas.
Inom industrin används livsmedelsavfall / jordbruksavfall som inte behöver vara ekologiskt samt labbodlade mikroorganismer som matas med olika näringsämnen (jästextrakt, soja-, och köttpeptoner, aminosyror, fosfater och ammoniumsalter samt vitaminer). Vilket ursprung har allt detta?
Vid fermentering hemma i köket av t ex grönsaker tillsätts bara vanligt salt och de naturliga bakterier som då bildas genererar en produkt som kan ätas. Ändå anses fermentering inom storindustrin vara ”naturligt”.
Till den här kategorin hör kemikalier som exempelvis citronsyra, mjölksyra, butylenglykol och aminosyror.
Såhär kan man tänka
Som sagt, vi gör de val vi gör med den information som finns tillgänglig och ingen har rätt eller fel. Vi fattar bara olika beslut utifrån den kunskap vi har och var någonstans vi lägger ribban för oss själva.
Olika fokus
Degrowth
Lyssna gärna på ovan nämnda personer, men bli inte förvånad om du efter det börjar ogilla stora fabriker som är byggda för storproduktion, i vars produktportfölj många andra sorters kemikalier som inte används i kosmetiska produkter hittas. Några sådana industrier är BASF, Cargill, Solvay, Croda, Clariant, Lubrizol och DuPont.
Ovanstående industrier tillverkar kemikalier som godkänns av Ecocert, Natrue och COSMOS – tänk om Läkemedelsindustrin skulle börja tillverka örtmedicin eller att tobaksindustrin skulle börja tillverka hälsoprodukter samtidigt som allt görs i ”storpack”. Det skulle ju kunna sägas vara lite åt det hållet.
Det stora industriella komplexet lever gott på vår gröna omställning, men är det rätt att industrier som samtidigt som de tillverkar ”hållbara”, ”gröna”, ”naturliga”, ”veganska”, ”eko”-godkända och till och med certifierade kemikalier också producerar andra kemikalier såsom pesticider, lim, byggmaterial, smörjmedel, fetter, PCB-laminat, tyger, fibrer och non-woven, olika ytskydd, hartser och termoplaster, förpackningsmaterial och mycket mer?
En mer naturlig lösning på problemet kanske är att sluta tillverka kemikalier i storpack, tänker jag. BBC skrev en bra artikel, nedan hittar du några utdrag ur den. Jag har inte sett något liknande i svensk media.
Utdrag från BBC:s artikel
”The beauty industry uses vast quantities of ingredients that are either grown, harvested and processed, or lab synthesised, but no numbers currently exist on the amount of ingredients used,” says Lorraine Dallmeier, chief executive of skincare school Formula Botanica.”
”The biggest problem with the beauty industry [when it comes to ingredients] is that brands often use pre-mixes in their products, which are pre-made combinations of technical raw materials,” says Soeder co-founder Johan Åkerström. The constituent ingredients of these premixes do not have to be listed on the final product’s label.”
”The most significant thing that could be done to make an impact is to produce less, but that means selling less. And the industry isn’t ready to shrink yet.”
Har du några tankar, idéer eller frågor kring kriterierna så är du välkommen att höra av dig här.
Vill ni lista era produkter i appen?
Det är helt gratis!











