Så naturligt som möjligt
Tanken har från allra första början varit att RekoKollen ska vara en tjänst för kemiska produkter till kroppen, knoppen, hemmet och husdjuret och hela idén bygger på att innehållet i en produkt ska vara så naturligt som möjligt och baserat på så få industridesignade kemikalier som möjligt.
För en enklare förståelse skulle man kunna jämföra KRAV-märkningen med Äkta Vara-märkningen för livsmedel. Det är stor skillnad på hur många tillsatser som tillåts i dessa produktmärkningar. Jämför sedan hur många kemikalier som tillåts av t ex Ecocert, Natrue och Soil Association jämfört med de som ingår i kriterierna för RekoKollen. Det är verkligen stor skillnad!
För en enklare förståelse skulle man kunna jämföra KRAV-märkningen med Äkta Vara-märkningen för livsmedel. Det är stor skillnad på hur många tillsatser som tillåts i dessa produktmärkningar. Jämför sedan hur många kemikalier som tillåts av t ex Ecocert, Natrue och Soil Association jämfört med de som ingår i kriterierna för RekoKollen. Det är verkligen stor skillnad!
gränssättning för kemikalier
Då RekoKollen skapades så var det naturligtvis nödvändigt att dra en gräns och då föll många raffinerade och ”designade” kemikalier förstås bort. RekoKollen vill ta tillbaka det som traditionellt har betraktats som ’naturligt’ och är en råvara dessutom ekologisk så är det ännu bättre. Men just naturligt har industrin nästan tagit patent på och idag är det snarare norm att påstå att något som är tillverkat på labbet är naturligt – det är inte lika lyckat att säga som det faktiskt är – industriellt tillverkat eller ’industridesignat’.
Oavsett om den där industritillverkade molekylen liknar molekylen i citroner eller björksav så är den ändå inte på riktigt naturlig.
Oavsett om den där industritillverkade molekylen liknar molekylen i citroner eller björksav så är den ändå inte på riktigt naturlig.
Appen är gratis att ladda ner och att använda
Vad är egentligen naturligt?
Vi har ju alla våra idéer och tankar om vad som är naturligt eller inte och jag som står bakom RekoKollen säger inte att alla de kemikalier som de stora certifieringsorganen godkänner inte är naturliga – de godkänner både industridesignade kemikalier och naturliga sådana.
Men vad är egentligen naturligt? Det varierar från person till person och begreppet ’naturligt’ har olika betydelser beroende på var vi konsumenter sätter gränserna för hur pass raffinerade och ”designade” kemikalier vi vill ha.
Men var ska jag som okunnig konsument sätta gränsen om jag inte känner till hur en viss kemikalie tillverkas? Det är sannerligen inte enkelt för vad är egentligen en onödig ’tillsats’ i produkter som marknadsförs som ekologiska och naturliga?
Men vad är egentligen naturligt? Det varierar från person till person och begreppet ’naturligt’ har olika betydelser beroende på var vi konsumenter sätter gränserna för hur pass raffinerade och ”designade” kemikalier vi vill ha.
Men var ska jag som okunnig konsument sätta gränsen om jag inte känner till hur en viss kemikalie tillverkas? Det är sannerligen inte enkelt för vad är egentligen en onödig ’tillsats’ i produkter som marknadsförs som ekologiska och naturliga?
hur tolkas ”naturligt”?
NIVEA:s förklaring på vad man menar med naturliga ingredienser är följande; ”ingredienser med ursprung från naturen som behållit mer än 50 % av sin molekylstruktur (naturligt tillstånd) efter bearbetning inklusive vatten.” NIVEA tillverkas av det multinationella bolaget Beiersdorf som 2020 gjorde en vinst på 636 miljoner euro.
Barnängen skriver i det finstilta på sin produkt Barnängen Barn Ekologisk Salva att ”99 % av ingredienserna är av naturligt ursprung och 22 % av ingredienserna kommer från ekologiskt jordbruk.” Vänder man på produkten och läser innehållsförteckningen så hittar man två helt naturliga ingredienser – solrosolja och karnaubavax. Resterande innehåll utgörs av andra kemikalier såsom emulgeringsmedel, mjukgörare och konserveringsmedel.
Barnängen skriver i det finstilta på sin produkt Barnängen Barn Ekologisk Salva att ”99 % av ingredienserna är av naturligt ursprung och 22 % av ingredienserna kommer från ekologiskt jordbruk.” Vänder man på produkten och läser innehållsförteckningen så hittar man två helt naturliga ingredienser – solrosolja och karnaubavax. Resterande innehåll utgörs av andra kemikalier såsom emulgeringsmedel, mjukgörare och konserveringsmedel.
Marknadsföring
När företag marknadsför produkter som ekologiska / naturliga så används ofta förklaringen ”baserat på” och ännu oftare används uttrycket ”naturligt ursprung” när produktinnehållet ska förklaras. Det här betyder oftast att råvaran som en gång i tiden faktiskt var naturlig, är industriellt processad (designad utifrån…) och kanske inte längre är så naturlig som den en gång var.
Handla genuina produkter här
Vill du också handla produkter med ett mer äkta och genuint produktinnehåll? Då ska du kika in i de här fina butikerna! Här hittar du produkterna som är listade i RekoKollen app.
Annons
Fermentering
Många företag använder kemikalier som till exempel har tillverkats genom fermentering (jäsning) och industrin menar att det är en naturlig metod. Men det är skillnad på om fermenteringen sker hemma i köket eller inom storindustrin.
Vid fermentering inom industrin används industriproducerade enzymer och bakterier som bryter ner / omvandlar ett utgångsmaterial så att det bildas olika ämnen – biprodukter. Dessa biprodukter kan inte ätas.
Inom industrin används livsmedelsavfall / jordbruksavfall som inte behöver vara ekologiskt samt labbodlade mikroorganismer som matas med olika näringsämnen (jästextrakt, soja-, och köttpeptoner, aminosyror, fosfater och ammoniumsalter samt vitaminer). Vilket ursprung har allt detta?
Vid fermentering hemma i köket av t ex grönsaker tillsätts bara vanligt salt och de naturliga bakterier som då bildas genererar en produkt som kan ätas. Ändå anses fermentering inom storindustrin vara ”naturligt”.
Till den här kategorin hör kemikalier som exempelvis citronsyra, mjölksyra, butylenglykol och aminosyror.
Vid fermentering inom industrin används industriproducerade enzymer och bakterier som bryter ner / omvandlar ett utgångsmaterial så att det bildas olika ämnen – biprodukter. Dessa biprodukter kan inte ätas.
Inom industrin används livsmedelsavfall / jordbruksavfall som inte behöver vara ekologiskt samt labbodlade mikroorganismer som matas med olika näringsämnen (jästextrakt, soja-, och köttpeptoner, aminosyror, fosfater och ammoniumsalter samt vitaminer). Vilket ursprung har allt detta?
Vid fermentering hemma i köket av t ex grönsaker tillsätts bara vanligt salt och de naturliga bakterier som då bildas genererar en produkt som kan ätas. Ändå anses fermentering inom storindustrin vara ”naturligt”.
Till den här kategorin hör kemikalier som exempelvis citronsyra, mjölksyra, butylenglykol och aminosyror.
Såhär kan man tänka
Om du föredrar produkter med ett mindre bearbetat och mer äkta innehåll, gärna lokalproducerat sådant så kan du tänka såhär när du ska köpa en produkt som marknadsförs som ekologisk / naturlig:
För att kunna förstå hur en kemikalie blir till måste man börja från början, men det kan vara väldigt svårt, för att inte säga helt omöjligt att ta reda på hur allt egentligen började – även om en produkt är ekologisk. Det kan bero på 1) att kemikalien är patenterad, 2) att tillverkaren inte vill berätta hur och 3) att certifieringsorganen inte kan avslöja det på grund av punkt 1 och 2.
Som sagt, vi gör de val vi gör med den information som finns tillgänglig och ingen har rätt eller fel. Vi fattar bara olika beslut utifrån den kunskap vi har och var någonstans vi lägger ribban för oss själva.
Som sagt, vi gör de val vi gör med den information som finns tillgänglig och ingen har rätt eller fel. Vi fattar bara olika beslut utifrån den kunskap vi har och var någonstans vi lägger ribban för oss själva.
Olika fokus
Alla som jobbar med att skapa naturliga och ekologiska produkter och även jag med min RekoKollen är små bitar av det här stora ”rädda-jorden-pusslet” som faktiskt måste läggas. Vi drar alla vårt strå till stacken, vi har bara olika fokusområden. Men frågan är om det räcker med en ”grön” omställning när vi trots detta fortsätter att konsumera i samma takt eller rent av mer(?) än förut.
Degrowth
Grön kemi och hållbarhet är två pusselbitar som är bättre än allt som är fossilt, men det bygger samtidigt på fortsatt storskalig industriell produktion. Utifrån min vision och varför jag skapade RekoKollen så behöver vi istället fokusera på ”degrowth” och skapa fler, men mindre, lokala företag. Jason Hickel, David Jonstad, Gunnar Rundgren och Jessica DeFino är några personer som vurmar för just detta.
Lyssna gärna på ovan nämnda personer, men bli inte förvånad om du efter det börjar ogilla stora fabriker som är byggda för storproduktion, i vars produktportfölj många andra sorters kemikalier som inte används i kosmetiska produkter hittas. Några sådana industrier är BASF, Cargill, Solvay, Croda, Clariant, Lubrizol och DuPont.
Ovanstående industrier tillverkar kemikalier som godkänns av Ecocert, Natrue och COSMOS – tänk om Läkemedelsindustrin skulle börja tillverka örtmedicin eller att tobaksindustrin skulle börja tillverka hälsoprodukter samtidigt som allt görs i ”storpack”. Det skulle ju kunna sägas vara lite åt det hållet.
Det stora industriella komplexet lever gott på vår gröna omställning, men är det rätt att industrier som samtidigt som de tillverkar ”hållbara”, ”gröna”, ”naturliga”, ”veganska”, ”eko”-godkända och till och med certifierade kemikalier också producerar andra kemikalier såsom pesticider, lim, byggmaterial, smörjmedel, fetter, PCB-laminat, tyger, fibrer och non-woven, olika ytskydd, hartser och termoplaster, förpackningsmaterial och mycket mer?
En mer naturlig lösning på problemet kanske är att sluta tillverka kemikalier i storpack, tänker jag. BBC skrev en bra artikel, nedan hittar du några utdrag ur den. Jag har inte sett något liknande i svensk media.
Utdrag från BBC:s artikel
”The beauty industry uses vast quantities of ingredients that are either grown, harvested and processed, or lab synthesised, but no numbers currently exist on the amount of ingredients used,” says Lorraine Dallmeier, chief executive of skincare school Formula Botanica.”
”The biggest problem with the beauty industry [when it comes to ingredients] is that brands often use pre-mixes in their products, which are pre-made combinations of technical raw materials,” says Soeder co-founder Johan Åkerström. The constituent ingredients of these premixes do not have to be listed on the final product’s label.”
”The most significant thing that could be done to make an impact is to produce less, but that means selling less. And the industry isn’t ready to shrink yet.”
Har du några tankar, idéer eller frågor kring kriterierna så är du välkommen att höra av dig här.
Lyssna gärna på ovan nämnda personer, men bli inte förvånad om du efter det börjar ogilla stora fabriker som är byggda för storproduktion, i vars produktportfölj många andra sorters kemikalier som inte används i kosmetiska produkter hittas. Några sådana industrier är BASF, Cargill, Solvay, Croda, Clariant, Lubrizol och DuPont.
Ovanstående industrier tillverkar kemikalier som godkänns av Ecocert, Natrue och COSMOS – tänk om Läkemedelsindustrin skulle börja tillverka örtmedicin eller att tobaksindustrin skulle börja tillverka hälsoprodukter samtidigt som allt görs i ”storpack”. Det skulle ju kunna sägas vara lite åt det hållet.
Det stora industriella komplexet lever gott på vår gröna omställning, men är det rätt att industrier som samtidigt som de tillverkar ”hållbara”, ”gröna”, ”naturliga”, ”veganska”, ”eko”-godkända och till och med certifierade kemikalier också producerar andra kemikalier såsom pesticider, lim, byggmaterial, smörjmedel, fetter, PCB-laminat, tyger, fibrer och non-woven, olika ytskydd, hartser och termoplaster, förpackningsmaterial och mycket mer?
En mer naturlig lösning på problemet kanske är att sluta tillverka kemikalier i storpack, tänker jag. BBC skrev en bra artikel, nedan hittar du några utdrag ur den. Jag har inte sett något liknande i svensk media.
Utdrag från BBC:s artikel
”The beauty industry uses vast quantities of ingredients that are either grown, harvested and processed, or lab synthesised, but no numbers currently exist on the amount of ingredients used,” says Lorraine Dallmeier, chief executive of skincare school Formula Botanica.”
”The biggest problem with the beauty industry [when it comes to ingredients] is that brands often use pre-mixes in their products, which are pre-made combinations of technical raw materials,” says Soeder co-founder Johan Åkerström. The constituent ingredients of these premixes do not have to be listed on the final product’s label.”
”The most significant thing that could be done to make an impact is to produce less, but that means selling less. And the industry isn’t ready to shrink yet.”
Har du några tankar, idéer eller frågor kring kriterierna så är du välkommen att höra av dig här.
Vill ni lista era produkter i appen?
Det är helt gratis!
Välkommen att höra av er på info@rekokollen.se eller via kontaktformuläret