
Tvåliga klurigheter
Och som om tvåltillverkningsprocessen inte vore nog så besvärlig att förstå så kan det faktiskt bli ännu lite mer invecklat. För ibland stämmer INCI-namnet inte riktigt överens med vad som faktiskt har använts i tvåltillverkningen – oljor, fett eller dess fettsyror?
Kanske är du lite extra nyfiken och har grubblat över varför de där oljorna och fetterna skrivs ut på olika sätt. Du kanske till och med har upptäckt att det ibland ser ut att vara en förtvålad fettsyra som står utskriven på etiketten trots att det i beskrivningen står att produkten innehåller förtvålad olja. Det är där och då som saken utvecklas till tvåliga klurigheter.
Förtvålade Oljor, fetter och fettsyror
Men helt plötsligt står det Sodium ricinoleate eller Sodium laurate på tvåletiketten. Ricin?… och laurat?… Kanske du tänker att Ahh! ricin är ricinolja, men riktigt så enkelt är det inte. För med ovan exempel om raps och talg så borde förtvålad ricinolja heta Sodium castorate. Men istället står det Sodium ricinoleate och då blir det genast mer komplicerat och det kan vara minst sagt förvirrande.
För att ta det från början, ricinolja innehåller fettsyran ricinolsyra och lagerbärsolja innehåller fettsyran laurinsyra. Samtidigt vet vi att på engelska heter ricinolja Castor oil och lagerbärsolja heter Bay Laurel oil. Då vore det logiskt att skriva ut INCI-namnen så här; Sodium castorate respektive Sodium laurelate. Precis som i exemplet ovan med rapsolja och talg.
Och just därför borde INCI-namnen Sodium ricinoleate respektive Sodium laurate egentligen läsas som förtvålade fettsyror – förtvålad ricinolsyra respektive förtvålad laurinsyra. Men det är inte så det ser ut i tvålvärlden – eller rättare sagt i kemistvärlden – tvålmakare tar ofta hjälp av kemister som kontrollerar så att INCI-förteckningen skrivs ut på rätt sätt.
Med ovanstående logik skulle alltså förtvålad rapsolja respektive förtvålad talg skrivas ut som Sodium stearate respektive Sodium Palmitate eftersom rapolja och talg innehåller just fettsyrorna stearinsyra och palmitinsyra. Men oljor och fett består alltid av flera olika fettsyror – inte enbart en och därför skulle det här bli väldigt svårtolkat. Hur skulle vi konsumenter då kunna förstå att det rör sig om förtvålad rapsolja respektive förtvålad talg?
Kom ihåg!
Oljor och fetter består av en kombination av olika fettsyror – inte endast en fettsyra.Exempel på inci-namn för förtvålade oljor och fettsyror
Handla genuina produkter här
Annons
Vad säger Läkemedelsverket?
Vidare svarar man att det låter rimligt att använda olika begrepp för förtvålad olja respektive förtvålad fettsyra. Detta eftersom oljan har fler beståndsdelar än ren fettsyra, beståndsdelar som kan antas även finnas i slutprodukten.
Man förklarar att växtoljor normalt sett består av en kombination av olika fettsyror, även om exempelvis ricinolsyra är dominerande i ricinolja. Samtidigt medger man att kosmetikaproducenterna använder olika INCI-namn eftersom det kan finnas olika tolkningar.
Läkemedelsverket avslutar med att nämna att om du som konsument vill använda produkter som är gjorda av en viss råvara är det säkrast att kontakta företaget bakom produkten.
Då blir frågan; om produkttillverkarna tolkar efter eget huvud och skriver ut förtvålade fettsyror istället för förtvålad olja på etiketten, hur ska jag som konsument då veta vad som har använts?
Slutsatsen blir att även om jag läser INCI-förteckningen på etiketten så kan jag egentligen inte veta om det rör sig om förtvålade oljor eller förtvålade fettsyror som produkten innehåller. Och eftersom inte ens Läkemedelsverket har en manual på hur det här ska tolkas blir det ju lite som vilda västern.
Kom ihåg!
Sodium ricinoleate och Sodium laurate kan tolkas både som förtvålad olja och som förtvålad fettsyra – det är upp till tillverkaren att tolka hur den vill. Läkemedelsverket har inte tidigare tagit ställning i frågan.Hur tolkar andra länder saken?
CosIng är Europeiska Kommissionens databas. Här kan du läsa mer om databasen.
EWG är en oberoende ideell organisation som till stor del finansieras av individuella donationer och bidrag från välgörenhetsstiftelser. EWGs team inkluderar personer med doktorsexamen (PhD), toxikologer, juridiska experter, kommunikations- och dataspecialister och många andra experter. EWG har en kosmetisk databas som heter Skin Deep.
CIR (Cosmetic Ingredient Review) grundades 1976 av branschorganisationen (dåvarande Cosmetic, Toiletry and Fragrance Association, nu Personal Care Products Council), med stöd av U.S. Food and Drug Administration och Consumer Federation of America. Deras experter består av forskare, hudläkare, patologer, toxikologer och kemister som bedömer säkerheten för enskilda ingredienser som används i kosmetiska produkter. CIR har en egen databas för kemikalier.
Tolkningar av EWG, cir OCH CosIng
Identifiering av kemikalier
CAS står för Chemical Abstracts Service number och fungerar som ett internationellt identifieringsnummer för kemiska ämnen. CAS-nummer ger ett enkelt, konsekvent och tillförlitligt sätt att identifiera kemiska ämnen så att de går att känna igen oavsett region. Varje CAS-nummer tilldelas endast ett ämne, vilket säkerställer att CAS-numret är unikt för den kemikalien. (Källa och källa)
EG-nummer är ett sjusiffrigt identifieringsnummer för kemiska ämnen på EU-marknaden. (Källa)











