Vad är Sodium ricinoleate - förtvålad fettsyra eller förtvålad olja?

Tvåliga klurigheter

Tvål är halt och slinker gärna mellan fingrarna och frågan är om förtvålade fettsyror slinker mellan stolarna? Man kan ju som konsument tro att ingenting kan bli mer komplicerat än förtvålning. För dig som inte känner till vad förtvålning är så hittar du information i guiden om tvål.

Och som om tvåltillverkningsprocessen inte vore nog så besvärlig att förstå så kan det faktiskt bli ännu lite mer invecklat. För ibland stämmer INCI-namnet inte riktigt överens med vad som faktiskt har använts i tvåltillverkningen – oljor, fett eller dess fettsyror?

Kanske är du lite extra nyfiken och har grubblat över varför de där oljorna och fetterna skrivs ut på olika sätt. Du kanske till och med har upptäckt att det ibland ser ut att vara en förtvålad fettsyra som står utskriven på etiketten trots att det i beskrivningen står att produkten innehåller förtvålad olja. Det är där och då som saken utvecklas till tvåliga klurigheter.

Förtvålade Oljor, fetter och fettsyror

Oljor eller andra fetter förtvålas för att bli till en tvål. Det är alla överens om. Och oljor och fetter består av olika fettsyror. Det är alla också överens om. Till exempel innehåller rapsolja och talg fettsyrorna stearinsyra och palmitinsyra. Men detta är egentligen oväsentligt eftersom när oljan och talgen har förtvålats beskrivs de som Sodium Rapeseedate respektive Sodium Tallowate på etiketten. Rapeseed betyder raps på engelska liksom att tallow betyder talg. Det gör det lite enklare att förstå vilken olja och fett som är förtvålade.

Men helt plötsligt står det Sodium ricinoleate eller Sodium laurate på tvåletiketten. Ricin?… och laurat?… Kanske du tänker att Ahh! ricin är ricinolja, men riktigt så enkelt är det inte. För med ovan exempel om raps och talg så borde förtvålad ricinolja heta Sodium castorate. Men istället står det Sodium ricinoleate och då blir det genast mer komplicerat och det kan vara minst sagt förvirrande.

För att ta det från början, ricinolja innehåller fettsyran ricinolsyra och lagerbärsolja innehåller fettsyran laurinsyra. Samtidigt vet vi att på engelska heter ricinolja Castor oil och lagerbärsolja heter Bay Laurel oil. Då vore det logiskt att skriva ut INCI-namnen så här; Sodium castorate respektive Sodium laurelate. Precis som i exemplet ovan med rapsolja och talg.

Och just därför borde INCI-namnen Sodium ricinoleate respektive Sodium laurate egentligen läsas som förtvålade fettsyror – förtvålad ricinolsyra respektive förtvålad laurinsyra. Men det är inte så det ser ut i tvålvärlden – eller rättare sagt i kemistvärlden – tvålmakare tar ofta hjälp av kemister som kontrollerar så att INCI-förteckningen skrivs ut på rätt sätt.

Med ovanstående logik skulle alltså förtvålad rapsolja respektive förtvålad talg skrivas ut som Sodium stearate respektive Sodium Palmitate eftersom rapolja och talg innehåller just fettsyrorna stearinsyra och palmitinsyra. Men oljor och fett består alltid av flera olika fettsyror – inte enbart en och därför skulle det här bli väldigt svårtolkat. Hur skulle vi konsumenter då kunna förstå att det rör sig om förtvålad rapsolja respektive förtvålad talg?

Kom ihåg!

Oljor och fetter består av en kombination av olika fettsyror – inte endast en fettsyra.

Exempel på inci-namn för förtvålade oljor och fettsyror

Sodium laurelate (förtvålad bay laurelolja)
Sodium palmitate (förtvålad fettsyra)
Sodium Rapeseedate (förtvålad rapsolja)
Sodium stearate (förtvålad fettsyra)

Handla genuina produkter här

Vill du också handla produkter med ett mer äkta och genuint produktinnehåll? Då ska du kika in i de här fina butikerna! Här hittar du produkterna som är listade i RekoKollen app.

Annons

Nioma
Ekendahls
HUMLE från Kalvsved
Naturlig Deo
Gustaf och Linnea
En kopp näring tack
Handla hos Veda Lila
Svensk Hälsokost
Bodystore

Vad säger Läkemedelsverket?

Med tanke på ovanstående kontaktades Läkemedelsverket och de svarade att man inte tidigare har tagit ställning till den här frågan och att det är en fråga som kräver djupare analys.

Vidare svarar man att det låter rimligt att använda olika begrepp för förtvålad olja respektive förtvålad fettsyra. Detta eftersom oljan har fler beståndsdelar än ren fettsyra, beståndsdelar som kan antas även finnas i slutprodukten.

Man förklarar att växtoljor normalt sett består av en kombination av olika fettsyror, även om exempelvis ricinolsyra är dominerande i ricinolja. Samtidigt medger man att kosmetikaproducenterna använder olika INCI-namn eftersom det kan finnas olika tolkningar.

Läkemedelsverket avslutar med att nämna att om du som konsument vill använda produkter som är gjorda av en viss råvara är det säkrast att kontakta företaget bakom produkten.

Då blir frågan; om produkttillverkarna tolkar efter eget huvud och skriver ut förtvålade fettsyror istället för förtvålad olja på etiketten, hur ska jag som konsument då veta vad som har använts?

Slutsatsen blir att även om jag läser INCI-förteckningen på etiketten så kan jag egentligen inte veta om det rör sig om förtvålade oljor eller förtvålade fettsyror som produkten innehåller. Och eftersom inte ens Läkemedelsverket har en manual på hur det här ska tolkas blir det ju lite som vilda västern.

Kom ihåg!

Sodium ricinoleate och Sodium laurate kan tolkas både som förtvålad olja och som förtvålad fettsyra – det är upp till tillverkaren att tolka hur den vill. Läkemedelsverket har inte tidigare tagit ställning i frågan.

Hur tolkar andra länder saken?

Andra tolkningar görs av utländska aktörer som till exempel EWG och CIR, men även i databasen CosIng ges andra förklaringar. Frågan är varför vi i Sverige tolkar annorlunda?

CosIng är Europeiska Kommissionens databas. Här kan du läsa mer om databasen.

EWG är en oberoende ideell organisation som till stor del finansieras av individuella donationer och bidrag från välgörenhetsstiftelser. EWGs team inkluderar personer med doktorsexamen (PhD), toxikologer, juridiska experter, kommunikations- och dataspecialister och många andra experter. EWG har en kosmetisk databas som heter Skin Deep.

CIR (Cosmetic Ingredient Review) grundades 1976 av branschorganisationen (dåvarande Cosmetic, Toiletry and Fragrance Association, nu Personal Care Products Council), med stöd av U.S. Food and Drug Administration och Consumer Federation of America. Deras experter består av forskare, hudläkare, patologer, toxikologer och kemister som bedömer säkerheten för enskilda ingredienser som används i kosmetiska produkter. CIR har en egen databas för kemikalier.

Tolkningar av EWG, cir OCH CosIng

Sodium Castorate är ett natriumsalt av fettsyrorna som härrör från Ricinus Communis (Castor) Oil. (EWG och CIR)
Sodium ricinoleate är ett natriumsalt av ricinolsyra. (EWG och CIR)
Potassium Laurus Nobilate är kaliumsaltet av fettsyrorna som härrör från Laurus Nobilis Fruit Oil, Lauraceae. (CosIng)
Sodium laurate är ett natriumsalt av laurinsyra. (EWG och CIR)

Identifiering av kemikalier

Kemikalier har olika CAS-nummer och EG-nummer. Databasen CosIng identifierar ovanstående kemikalier med olika CAS-nummer vilket, om man ska tolka beskrivningen av vad CAS är, visar på att dessa kemikalier är olika kemikalier. Då blir frågan; hur kan Sodium ricinoleate tolkas som Sodium castorate och hur kan Sodium laurate tolkas som Sodium laurelate?

CAS står för Chemical Abstracts Service number och fungerar som ett internationellt identifieringsnummer för kemiska ämnen. CAS-nummer ger ett enkelt, konsekvent och tillförlitligt sätt att identifiera kemiska ämnen så att de går att känna igen oavsett region. Varje CAS-nummer tilldelas endast ett ämne, vilket säkerställer att CAS-numret är unikt för den kemikalien. (Källa och källa)

EG-nummer är ett sjusiffrigt identifieringsnummer för kemiska ämnen på EU-marknaden. (Källa)

Exempel på olika CAS-nummer

Sodium ricinoleate (5323-95-5)
Sodium Castorate (8013-06-7)
Sodium laurelate (INGET)
Sodium laurate (629-25-4)
Potassium Laurus Nobilate (INGET)

Kom ihåg!

Kemikalierna Sodium ricinoleate och Sodium laurate har egna CAS-nummer. Varje CAS-nummer tilldelas endast ett ämne, vilket säkerställer att CAS-numret är unikt för den kemikalien.

Kriteriegrund för RekoKollen

RekoKollen är en tjänst för kemiska produkter till kroppen, knoppen, hemmet och husdjuret och hela idén bygger på att innehållet i en produkt ska vara så naturligt som möjligt och baserat på så få industridesignade kemikalier som möjligt. Här kan du läsa mer om vad som ligger till grund för kriterierna.
Vad är grunden för RekoKollen? Jag vill ta tillbaka ordet naturligt.

Vad är det som ligger till grund för kriterierna?