Svar från läkemedelsverket
Ämne: Sv: Frågor gällande ekologiska och naturliga kosmetiska och kemiska produkter
Läkemedelsverkets diarienummer 4.1.2-2024-079332
Från: Tavoosi Elmira elmira.tavoosi@lakemedelsverket.se
Datum: 2024-09-23 16:30
Till: RekoKollen
Läkemedelsverkets diarienummer 4.1.2-2024-079332
Hej Carina,
Jag ber om ursäkt att du blir ”bollad” mellan olika myndigheter. Jag kommer att besvara utifrån kosmetikalagstiftningen och kosmetiska produkter.
Marknadsföring kopplat till påståenden som ”ekologisk” och dylikt faller under Konsumentverkets ansvarsområde. Städprodukter faller utanför Läkemedelsverkets ansvarsområde och här får jag hänvisa tillbaka till Kemikalieinspektionen.
Förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter (”kosmetikaförordnignen”) differentierar inte mellan ex. ”ekologiska”, ”naturliga”, ”syntetiska”, utan kraven är densamma och utgångspunkten är att varje kosmetisk produkt ska vara säker för människors hälsa vid normal eller rimligen förutsebar användning. Miljöaspekter omhändertas via kemikalielagstiftningen EG nr 1907/2006 (Reach) och det är Kemikaliemyndigheten som är ansvarig för denna förordning.
Artikel 21 till kosmetikaförordningen handlar om allmänhetens tillgång till information och lyder ”utan att det påverkar rätten till skydd av, framför allt, affärshemligheter och immateriella rättigheter, ska den ansvariga personen se till att den kosmetiska produktens kvalitativa och kvantitativa sammansättning och, i fråga om parfym och aromatiska sammansättningar, sammansättningens namn och kodnummer och uppgift om leverantören samt tillgängliga uppgifter om oönskade effekter och allvarliga oönskade effekter till följd av användning av den kosmetiska produkten görs lätt tillgängliga för allmänheten med lämpliga medel. Den kvantitativa information om den kosmetiska produktens sammansättning som ska göras tillgänglig för allmänheten ska inskränkas till farliga ämnen i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 1272/2008.”
Med ovanstående menas att om allmänheten (ex konsument) ber om de uppgifter som inryms i det som anges i artikel 21 så ska ansvarig person ge dessa uppgifter till den som frågar. Detta förutsätter att uppgifterna inte påverkar rätten om affärshemligheter (vilket i praktiken bl.a. är kvantitativa uppgifter).
Dock, när det kommer till den kvantitativa informationen (dvs den koncentration som finns för de direkta/indirekta ingredienserna i produkten) så ska denna information ges till den som frågar om det är ett ämne som har en klassificering som farlig enligt artikel 3 till EG nr 1272/2008 (CLP-förordningen) – dvs då skyddas inte informationen av affärshemligheter.
Det finns, mig veterligen, inga andra bestämmelser i kosmetika-förordningen som styr konsumenternas rätt till information.
Vi har reglering kring produktspecifika påståenden för kosmetiska produkter i kosmetika-förordningen. Den som är ansvarig person ska enligt artikel 5 kosmetikaförordningen säkerställa att artikel 20.1 efterlevs, vilket innebär att text, namn, varumärken, bilder och tecken, figurativa eller ej, som används på etiketter, vid tillhandahållande på marknaden och i reklam för kosmetiska produkter inte får antyda någon egenskap eller funktion som produkterna i fråga inte besitter.
Med stöd av artikel 20.2 andra stycket har kommissionen antagit förordning (EU) nr 655/2013 om gemensamma kriterier för påståenden om kosmetiska produkter (”claimsförordningen”). Enligt artikel 1 claimsförordningen ska förordningen tillämpas på påståenden i form av text, namn, varumärken, bilder och tecken, figurativa eller ej, som direkt eller indirekt anger produktens egenskaper eller funktion i märkningen, vid tillhandahållande på marknaden och i reklam för kosmetiska produkter. Den ska tillämpas på alla påståenden, oberoende av medium eller marknadsföringsverktyg, av produktens påstådda funktion och av målgruppen.
Det finns ett flertal kriterium som ska följas för kosmetiska produkter enligt bilagan till claimsförordningen, exempelvis kriterium 5 skälighet (ex. kriterium 5.1 ”Påståenden om kosmetiska produkter ska vara objektiva och får inte vara nedsättande mot konkurrenterna eller mot ingredienser som används lagenligt”) och kriterium 6 välgrundade beslut (ex. Påståenden ska vara tydliga och begripliga för den genomsnittliga slutanvändaren” och ”Påståenden utgör en integrerad del av produkter och ska innehålla information som ger den genomsnittliga slutanvändaren möjlighet att fatta välgrundade beslut”).
Eftersom kosmetikaförordningen handlar om människors hälsa och inte miljöhänseende har Läkemedelsverket inte bedrivit ärenden kopplat till påståenden som handlar om just miljö. Däremot kan vissa påståenden gränsa mellan miljöpåståenden och påståenden kopplat till hälsa. Det finns inga krav i kosmetika-förordningen rörande användning av certifieringsorgan när det rör sig om miljöpåståenden, utan här får jag hänvisa till Konsumentverket.
Vänliga hälsningar,
Elmira
Elmira Tavoosi
Senior utredare | Toxikolog
Enheten för kosmetika, läkemedelsprodukter och narkotika
Box 26, 751 03 Uppsala
Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 42
Växel: 018 – 17 46 00
registrator@lakemedelsverket.se
www.lakemedelsverket.se
Läkemedelsverkets diarienummer 4.1.2-2024-079332
Från: Tavoosi Elmira elmira.tavoosi@lakemedelsverket.se
Datum: 2024-09-23 16:30
Till: RekoKollen
Läkemedelsverkets diarienummer 4.1.2-2024-079332
Hej Carina,
Jag ber om ursäkt att du blir ”bollad” mellan olika myndigheter. Jag kommer att besvara utifrån kosmetikalagstiftningen och kosmetiska produkter.
Marknadsföring kopplat till påståenden som ”ekologisk” och dylikt faller under Konsumentverkets ansvarsområde. Städprodukter faller utanför Läkemedelsverkets ansvarsområde och här får jag hänvisa tillbaka till Kemikalieinspektionen.
Förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter (”kosmetikaförordnignen”) differentierar inte mellan ex. ”ekologiska”, ”naturliga”, ”syntetiska”, utan kraven är densamma och utgångspunkten är att varje kosmetisk produkt ska vara säker för människors hälsa vid normal eller rimligen förutsebar användning. Miljöaspekter omhändertas via kemikalielagstiftningen EG nr 1907/2006 (Reach) och det är Kemikaliemyndigheten som är ansvarig för denna förordning.
Artikel 21 till kosmetikaförordningen handlar om allmänhetens tillgång till information och lyder ”utan att det påverkar rätten till skydd av, framför allt, affärshemligheter och immateriella rättigheter, ska den ansvariga personen se till att den kosmetiska produktens kvalitativa och kvantitativa sammansättning och, i fråga om parfym och aromatiska sammansättningar, sammansättningens namn och kodnummer och uppgift om leverantören samt tillgängliga uppgifter om oönskade effekter och allvarliga oönskade effekter till följd av användning av den kosmetiska produkten görs lätt tillgängliga för allmänheten med lämpliga medel. Den kvantitativa information om den kosmetiska produktens sammansättning som ska göras tillgänglig för allmänheten ska inskränkas till farliga ämnen i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 1272/2008.”
Med ovanstående menas att om allmänheten (ex konsument) ber om de uppgifter som inryms i det som anges i artikel 21 så ska ansvarig person ge dessa uppgifter till den som frågar. Detta förutsätter att uppgifterna inte påverkar rätten om affärshemligheter (vilket i praktiken bl.a. är kvantitativa uppgifter).
Dock, när det kommer till den kvantitativa informationen (dvs den koncentration som finns för de direkta/indirekta ingredienserna i produkten) så ska denna information ges till den som frågar om det är ett ämne som har en klassificering som farlig enligt artikel 3 till EG nr 1272/2008 (CLP-förordningen) – dvs då skyddas inte informationen av affärshemligheter.
Det finns, mig veterligen, inga andra bestämmelser i kosmetika-förordningen som styr konsumenternas rätt till information.
Vi har reglering kring produktspecifika påståenden för kosmetiska produkter i kosmetika-förordningen. Den som är ansvarig person ska enligt artikel 5 kosmetikaförordningen säkerställa att artikel 20.1 efterlevs, vilket innebär att text, namn, varumärken, bilder och tecken, figurativa eller ej, som används på etiketter, vid tillhandahållande på marknaden och i reklam för kosmetiska produkter inte får antyda någon egenskap eller funktion som produkterna i fråga inte besitter.
Med stöd av artikel 20.2 andra stycket har kommissionen antagit förordning (EU) nr 655/2013 om gemensamma kriterier för påståenden om kosmetiska produkter (”claimsförordningen”). Enligt artikel 1 claimsförordningen ska förordningen tillämpas på påståenden i form av text, namn, varumärken, bilder och tecken, figurativa eller ej, som direkt eller indirekt anger produktens egenskaper eller funktion i märkningen, vid tillhandahållande på marknaden och i reklam för kosmetiska produkter. Den ska tillämpas på alla påståenden, oberoende av medium eller marknadsföringsverktyg, av produktens påstådda funktion och av målgruppen.
Det finns ett flertal kriterium som ska följas för kosmetiska produkter enligt bilagan till claimsförordningen, exempelvis kriterium 5 skälighet (ex. kriterium 5.1 ”Påståenden om kosmetiska produkter ska vara objektiva och får inte vara nedsättande mot konkurrenterna eller mot ingredienser som används lagenligt”) och kriterium 6 välgrundade beslut (ex. Påståenden ska vara tydliga och begripliga för den genomsnittliga slutanvändaren” och ”Påståenden utgör en integrerad del av produkter och ska innehålla information som ger den genomsnittliga slutanvändaren möjlighet att fatta välgrundade beslut”).
Eftersom kosmetikaförordningen handlar om människors hälsa och inte miljöhänseende har Läkemedelsverket inte bedrivit ärenden kopplat till påståenden som handlar om just miljö. Däremot kan vissa påståenden gränsa mellan miljöpåståenden och påståenden kopplat till hälsa. Det finns inga krav i kosmetika-förordningen rörande användning av certifieringsorgan när det rör sig om miljöpåståenden, utan här får jag hänvisa till Konsumentverket.
Vänliga hälsningar,
Elmira
Elmira Tavoosi
Senior utredare | Toxikolog
Enheten för kosmetika, läkemedelsprodukter och narkotika
Box 26, 751 03 Uppsala
Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 42
Växel: 018 – 17 46 00
registrator@lakemedelsverket.se
www.lakemedelsverket.se